Utanför den lilla bokaffären

och brevid The Cat Café

sitter hon alltid på en pall, Häxan.

Observerar, känner igen en

med blickar som möts i samförstånd.

Den som vet den vet, hur längtan

och magin aldrig är långt borta.

Och hon känner nog igen mig,

för när vi möts i ett ögonkast

så sprakar det till i något mellan oss.

Hon ler ett tandlöst leende,

nickar och pekar mot bageriet.

Jag vet vad hon vill ha, en Red Velvet

muffin och en cannoli med citron.