Jag stannar kvar i mitt gebit,
i rytm och rim och meter,
i vers som fordrar tankens flit
och tonens kvaliteter.
Jag stannar där jag bättre mår
och där jag orden ordna får
i bundna entiteter.

Jag stannar i den dikt som var,
den strikta poetiken
och dröjer i den gångna kvar,
den strängare musiken.
Jag stannar i antikens trakt,
i klassicismens strikta prakt,
den stramare lyriken.

Jag stannar här. Jag vill ej mer.
Jag måste inte mera
gå vidare och söka det
moderna kopiera.
Jag stannar. Jag är en fördröjd
i gången dikt, men ändå nöjd
att den få exekvera.