Konservering av känslor,
stunder fångade i ord,
inte mer än

fragment av liv,
bevarandet av dåtid,
ett utdraget postludium.

Huden hänger på tork
i vardagsrummet.

Kroppen ligger på golvet.

Lukten av järn lättar.

Kvar finns segheten
som skyddade livet,
och minnet av dess
förgänglighet.

Tills den första malen
tar sig bakom glaset,

ben smular,
kranium spricker.