Strålöga är av många åldrar och ljussken och de som känner annalerna och krönikorna förstår att hon tillhör den gamla världen, där allt var omöjligt på ett möjligt sätt, då världsalltet levde som saga.

Det gör att man tror att hon är svår att lita på. Ja, det förföljer henne bland de Färdvida, samtidigt vet alla att hon inte kan räknas bort. Hon är av den äldsta ätten. Bär de flesta åren inom sig och därmed vishet, även när hon är steget efter som på lek.

När hon säger att något är nära är många av de Färdvida noga med att inte lyssna. Och pedanten Spöklika påminner henne om när hon för många, många år sedan sa: solen kommer en dag att gå i ide mitt på sommaren och då stod de Färdvida inför den varmaste sommaren i kvinnominne. Och det fortsatte längs den vägen.

Då rycker Divlajims dotter till och är nära att säga: Det ordnade vi genom att skänka bort en dag till solen då och då. Men det får hon ju inte säga. Hur hon vet det, vet hon inte.

Strålöga säger ändå: Något är nära. Och då vänder sig Spöklika om och ...