Publicerad 2026-04-14 06:25 av Drömmar och tacksamhet




Carpe diem


Hennes regnbåge av renande vatten blev till pärlor längs livets tråd.
Kanske som de dolda ritualer hon ofta sökte, i sin strävan att fånga fotfäste om sin tid.

Minnen som ädelstenar runt sin hals, låg i drömmens porlande vågskålar.
Det var en dimma att ens våga se dem.





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Drömmar och tacksamhet med Poeter.se id #235353 innehar upphovsrätten