Tjuvkikar på ladan
mellan nyutsprungen grönska
Är på tillfälligt besök
inte från trakten
Undrar över hur det varit
att ha sin hemvist på landet
Kommer aldrig få veta
Det gör inget
Nöjer mej med att spana
mellan knoppande grenar och fantisera
En gång på mammas/ mammas tid
innan avfolkningen
Var de flesta av oss pigor och drängar
Det tål att tänkas på
Kanske tillhörigheten sitter där
som ett av alla minnen djupt förankrat
Då vi hör alla ljud och läten
förknippade med den faluröda lantgården
vi i skymundan spanar på av gammal vana
Från kärret mellan stammar
och grönskande grenar om våren