Sällan snusförnuftigheter
är ett signum för poeter.
Snarare gör överdriften
en kontur i skaldeskriften.

Ofta blandas självklarheter
med en dos absurditeter,
som ger bra balans i vikten
och en skarp profil åt dikten.

Mellan snusförnuft och tvekan,
mellan gråt och "tryggarekan",
mellan djärvheten och sansen
ligger poesibalansen.