... efter en
underbar Julafton
och alla hunnit gå ...

... gläds jag av minnet
av kvällen som gick
och att jag
mina barn 
och nära och kära
tillsammans med
vara fick ...

Men jämväl
kontrasten när de gått
är smärtsamt mycket större
än jag ens själv
kunde ha förstått ...

... då allt som är kvar
så här efteråt, ...

... när jag under så 
många timmar ändå
sänkt garden
och
hela mitt övriga mentala försvar ...

... är den stjärnklara natt
vilken omsluter mig
i en ensamhet bortom allt
när jag tänker och önskar dig
som lyser med
din förbannade 
närvarande frånvaro här hos mig ...

Fryser i hela min
kropp och själ
Känner sinnesfriden
alltmer lämna mig
obevekligt bakom sig ...

... och får känslan av
att du fattas mig
förstärkas 
och föröka sig
mer än hundratusenfallt ...