Från den yttersta dagen, genom ändlösa eoner

Genom evig natt, tills du är ett med allt

En död väcker ett liv

Jag är en, jag är många

Jag är ej ett forntida pergament

Jag är så mycket mer än du kan se

Jag var med från din första dag i vaggan

Jag står dig bi, när din kista läggs i graven

När du skådar in i dig själv känner du essensen

All visdom finns där

Allt mörker skingras därhän

Och den eviga ro är din