Dagens eftervärme strömmar in
med kvällsvinden
genom mitt öppna fönster

Den mjuka dunkudden
formar sig runt mitt huvud
Mina ögon blir till smala springor

Drömmer om döda stjärnors
väg mot oss i svindlande ljushastighet
tiden finns inte, bara förändringar märks

Drömmer om horisonten som aldrig tar slut
den som leder oss bort till utkanterna
av det som finns och det som inte finns