Dumheten bor i Stockholm eller inte alls…
Gör ett försök. Du också. Så får vi veta om sanningen stämmer. Är det verkligen så att folk är hyggligare ju längre ifrån Stockholms absoluta mittpunkt man kommer, alltså Slottet Tre Kronor???
Ett, tu och tre. Plötsligt stod regnet som spön i backen. Jag befann mig på en utsatt position, under bar himmel. Utan något annat att skydda kroppen än mina reskläder. Avståndet till mitt hotell var avskräckande. Och garanterade en dyblöt kropp och lika blöta gångkläder.
Vad gör man då? I en sådan situation? När slutet är så nära? Jag brukar ALLTID ta ett snack med min kompis ”en trappa upp”! ALLTID. Så vad händer? En herre dyker plötsligt upp. Ser min belägenhet och får dessutom höra: ”jag har tappat bort mig själv, det är första gången jag är här, hur hittar jag tillbaka till Stadshotellet”?
Han stannar upp. Är på väg att hämta något och lämna något i fastigheten där jag tagit skydd, utanför, medans regnet vräker ner. På vägen tillbaka har han med sig ett paraply som råkat ”ligga och skräpa”, frågar om jag vill ha det och pekar sedan ut riktningen till Stadshotellet.
Jag befinner mig INTE i Stockholm utan långt därifrån, i Mariestad. Där TREVLIGHETEN bor. Idag har jag semester. Imorgon likaså. Sedan hela juli. Och under denna tid kommer jag att samla bevis på att TREVLIGHETEN faktiskt finns överallt.
För det är ju så: ”Allt vad Du vill att människorna, männen och kvinnorna, ska göra mot dig - det bör Du allra FÖRST göra mot dem. Jag är nästan 100 % säker på att min semester kommer att bli den bästa jag gjort i mitt liv.
Varför? Jag både gissar och hoppas att det finns en likasinnad själ, som mig själv, som också vill sin nästas bästa. Det vore toppen att få en sådan kompis. Kanske är det Du?
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Bengt J Malmsten med Poeter.se id #234263 innehar upphovsrätten