Publicerad 2026-06-22 11:47 av trafp




Orört hav

Blickar ut låter ögonen vila
Vattnet ligger kvar i det stora oändliga
Aldrig var det något annat än hav
Låter mig omfamnas

Be mig aldrig kliva ur igen
För hur blir det sen
Få den svalka du behöver
Låt strömmarna dra med dig ner i djupet
Ett endaste litet ord förlupet
Låt allt virvla runt mig omfamna mig sluka mig hel
Ytan som ett skimmer av gnistrande pärlor
Havet ligger öppet och väntar
Kliv i jag längtar








Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren trafp med Poeter.se id #235465 innehar upphovsrätten