Det var den dag

jag mötte en fascinerande kvinna

som hade en lång fjäderpenna med svans

och var i full färd att skriva

Jag frågade

vad är detta för skrift

som tycktes sprungen

från fjärran land

Hon replikerade vasst

snabbare än en kobra

och sade

jag skriver hur jag vill

Jaha tänkte jag

och läste texten

om och om igen

fick en hel del huvudbry

tills jag till slut 

klurade ut

att denna gåtfulla kvinna

var nog från ett annat släkte än jag

bokstäverna slog kullerbyttor

texten låg spegelvänd

raderna kom slingrande

från höger till vänster

emedan mina ögon

rumlade runt

i en riktning 

bortom det vackra arket

en dock sade jag till kvinnan

liknande ett molnigt yrväder

som stod framför mig

du skriver ju bra

med en träffsäker penna en stil

sprungen ur det vackra

från vårat moderland

men egentligen 

vad är det du skriver

kanske en undermening

nej nu skall du väl ge dig svarade hon rappt

nu mer upprörd än någonsin

där hon stod med elden flammande

i de korkskruvstäta hårlockarna

hon fortsatte om du inte kan utröna

mitt tydliga budskap här

... så är du utom chans

      ... att överleva

          ... i denna hoppfulla

              ... och vackra värld