låt dig inte avskräckas av stanken
se det komiska i tanken
avansen naken och kastrerad
på stenbordet placerad
hönorna den omringade
de kacklade förblindade
ändock fullständigt ohörda
av det oerhörda

efter försteningen rörde sig vredens folk
de som var godhetens tolk
tidigare var deras ögon fulla av natt
befriade såg de ljusets strimma
i mörkret som en fyrbåk glimma