Mamma… bertlooh
Året du föddes flimrande färglösa prickar på skärmar för första gången sända av statliga Radiotjänst
kanske somnar du därför så tryggt framför Midsomers mystiska mord i vår trivsamma tv-soffa

Mammbertlooh
en mamma, mormor, dotter, syster, och fru (till Baloo)
alltid på väg till nya platser, på väg på språng, på fötter med uråldriga rötter, i myllan som västra götaland gröpt
stöpt av en lång linje krutgummor kunniga modiga okrumma
kunna våga kräva, orädd sväva land och rike bortom det jantiska nordiska
lämna tillbaka 17 felköpta tröjor på Indiska
evig rebell, trotsa gränser mellan människor, länder, regler och parkeringsfickor
och barnbarnen en armé av lika orädda flickor
som har fullt med blommor, stenar, smultron och sniglar i sina fickor

Du matar dem med köttbullar, pasta och mormors miniglass
och lass efter lass av kultur, konsert, teater, vassa traditioner
Handgjort, hemslöjd, hantverk och tant-verk
Kvinnfolki yllet och KUS i våra återbrukade hus
och vår fru musika busar friskt bland barnsång och midsommarstång

Vi går på blomenader bland blommor och svartbräken-blader
och minns mammas stenparti som flyttat från Falun och hit
liksom mammas stekhörna som uppstår i ny regi
varhelst Eva soldyrkaren styr sin Rallykanin
Likväl Ulricehamn som Andalusia eller Bjurbäcks barn-Lucia
Mammas vägar äro fria och går gärna till REKO-ringen, för EKO är Evas lokalproducerade sakristia

Och hymnen spelas helst på cello i valfri pulpet i stadig stadsorkester om det så är Lund, Trollhällan, Jönköping eller DOF -
fyra barn är inga problem, de placeras på första balkong och om repetitionen blir lång får lillans schäslong med framgång bli cellofodralet

På språng från syjunta till syförening från 1800-talet
och bokcirklarnas heliga treenighet för bokslukande mormoders-antalet
Orden går som en röd tråd genom språket och ve den som hindrar ett samtal på stan med en spanjor eller fransos
Då rymmer mamma sin kos
Mammabertlooh

Adjunkt av celler och cellister
med fyra strängar under fingrarna
och fyra barn vid barmen,
bland bach och botanik och lagom orimligt antal kaniner.

Elever är vi alla i Evas eviga skola i påhittighet -
vi får Suzukiläger, och utbytesresor, spelmansstämmor, och Falu Lilla, och bilen full med tetrispackade barn, väskor, kaniner, dräkter, instrument, och sticklingsexperiment som ping pongar mellan resandets sakrament; smålandskusiner, sommarhus och släkt och vänner, och en hel bunt personer vi kanske inte känner, volvon är antagligen TARDIS vid det här laget.

Och till sist - för resan och dikten ha en ände ändock, vad trist -
går vägen tillbaka till Bjurbäcks gamla trakter och takten kan få så sakta sakta ner på en plats där släktens kvinnor gått före och lämnat sina steg.

Där kan man mysa vid 70 med en 70%ig eko-marabou
i sin lamino med primitivo i lugnan ro
Mamma - bert looh