Att bli till, igen, överårig,
i morgonens tillvakning,
i en slags uppgivenhet,
en slags nedläggning av vapnen,
en slags villkorslös kapitulation –
är ett öppet, sanningsenligt sätt
att låta världen vara ifred
med alla sina evolutionära bestyr,
och låta sitt eget förbryllande faktum
sona sin existens efter bästa förmåga,
i en dikt av Hsieh Ling-Yün eller Rumi,
tolkade av respektive David Hinton
& Coleman Barks

Det står ett slags stjärnsken
i medvetandets ohjälpliga bedömning
av oddsen; ett slags illuminerat dimstråk
i den avslappnade acceptansen
av kropp & värld
och alla ansikten som är av jord
för länge sedan komna;
till jord redan blivna, i det långa loppet;
de i varseblivningen dammande
få nävarna mull,
medan Lisa Frost stiger ur radion
med Ålands hav & Bottenhavet,
och deras referensytor,
just när gårdagens 20 km rullskidning skiner upp
i kroppen
med ett sprakande Tensin Gyatso-fnitter!