Publicerad 2026-08-09 15:22 av Kungskobran

Sensmoral: dont look back, there is no future in it


TVÅNGSBETEENDE

Det har blivit ett tvång
att ständigt vända mig om
när jag går på gatan

Inte för att jag tror att någon förföljer mig
men man kan aldrig veta,
jag gör det för säkerhets skull

En gång gick jag in i en lyktstolpe
när jag vände mig om,
märket mitt huvud finns fortfarande kvar

Jag har försökt sluta vända mig om
men det verkar omöjligt,
det går automatiskt

Jag beslutade mig för att räkna
hur många gånger jag vände min om
runt kvarteret

Det var tjugoen gånger,
jag bestämde mig att nästa gång
sluta vid tjugo

Nästa gång vid nitton
nästa gång vid aderton
och så vidare

Jag vände mig om
för sista gången
och var nästan framme vid min port

Jag hörde ett svagt ljud bakifrån
men vände mig ståndaktigt inte om,
plötsligt sade det pang

Nu låg jag där mörbultad
med en elsparkcykel över mig
”ursäkta mig” sade en man …….

Jag rese mig mödosamt upp
tittade på honom och sade,
”jag kom i alla fram till noll”





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Kungskobran med Poeter.se id #65915 innehar upphovsrätten