Lundell sjunger återigen om mystiska kvinnor
och jag försöker navigera i barmhärtighet efter
demonens död i Nokia.

Nu brinner inget längre.

Bara demonen i ugnen.

Bara tankar som glöder lite.

Gud kom undan igen.

Hoppas att demonen hemsöker Gud.

Provlyssnade sedan på The Weekend och begrep ingenting!

En låt svängde, resten var flat hissmusik.

Det gjorde ont.

Så jag tog upp min nyservade Gibson och fläskade på en stund,
och då inföll sig frid i musiksjälen och jag förstod igen.

Och på något sätt så förstår vädret att det är min första arbetsdag efter semestern,
det är mulet, blåsigt och regn.

Jag känner mig som en fickvarm Elefant öl

Det fick mig att tänka på döden återigen.

Och myndigheterna och läkaren i Finland som strular med Mammas dödsfallsintyg.

Döden blir bara ett A4 papper,
ett helt livs syns inte på ett dödsfallsintyg.

Det är aldrig lätt när någon dör,
men alldeles extra stökigt när någon
är medborgare i två länder.

Därför är flygbiljetterna till Finland bokade.

Askan ligger och väntar.

Demonens ångest är uppeldad,
eller tar man med sig psykoser till himlen?

Eller duckar Gud där också?

Planerar resan och hösten och ser att
idag är det exakt 2 år sedan mördarkebaben anföll mig
från en känd pizzeria här på Hisingen.

Matförgiftning.

Det var som att uppleva en rysk katapultabort.

Har inte ätit kebab sedan dess, kommer förmodligen aldrig göra.

Jag misstänkte att Gud återigen ville jävlas med mig.

Han tyckte väl jag hade lite för bra balans i livet.

Det gick lite för bra helt enkelt.

Missade tyvärr Eppus farvälkonsert i Tampere.

Började lyssna på dom i slutet på 70-talet.

Nu är vi alla gamla gubbar.

Alla färdas vi mot döden.

Jag tittar i spegeln och ser en ärrad erfaren man,
luttrad och väderbiten av livet.

Men inombords i ett litet hörn finns fortfarande det lilla
barnhemsbarnet som försöker lära sig att bli älskad igen.

Och älskad blir jag.

Kvinnan som kommer och sover hos mig i natt
är inget annat än ett underverk.

Märkligt att det skulle ta ett helt liv att finna henne.

Hon ser det lilla barnhemsbarnet bakom vikingfasaden
och smeker mig till sömns i sin famn.

Hoppas hon ser och känner att jag älskar henne.