Arvet – 33
33
På hemväg i bilen med Fylgias och min doft som distraherade, försökte jag distrahera mig från mitt uppdrag – inte Hövdings.
Fylgia hade gjort allt på sitt sköna sätt för att övertyga mig om att Hövding inte får bli besviken på mig. Kyssande min svettiga bringa sa hon efteråt liksom bevekande Jag vill ha dig kvar jag också.
Mitt helvete! Denna lust! Denna tillfredsställelse! Denna min brist att genomskåda kvinnans list! Eller denna min oförmåga att igenkänna äkta känsla?
Månaden för min prövotid var snart slut och jag hade bekantat mig närmare inte bara med Fylgia men också med Odins Råd. Under tiden hade jag också rekat Asaväktarna och dess ledare Balder.
Balder var yngre och biffigare än Harald, inte tatuerad och naturligt blond och blåögd. Han hade bytt namn från Bo och hade en jämnårig Sylvia vid sin sida som utstrålade osminkat lugn och normal naturlighet.
Både Asaväktarna och Odins Råd verkade harmlösa och som alla sekter var de i luven på varandra.
För AA förklarade jag i källaren med doftande kaffe och hennes hembakade kardemummabullar att vi inte ska slösa resurser på att göra något drastiskt, de utgjorde inget hot mot några andra än varandra.
Hon verkade nöjd och bjöd mig en extra fin whisky medan min partner Umar svettig i sin fina, fina uniform försenad stönande anslöt med ursäkter.
Han och jag nävade och han klagade Se inte så förbannat sval ut!
Min källare är naturligt sval och AA stönade Skärpning pojkar!
Vi gjorde det. Hon såg att vi överdrev skärpningen och skakade på huvudet Allvarligt! Allvarligt, pojkar. Hon serverade svettiga Umar friskt vatten och nybryggt kaffe med kardemummabulle. Allvarligt pojkar! och hon pekade på mig Du avbryter! Hon pekade på Umar Du tar itu med ÅD!
Avbryta? undrade jag Det är väl inget uppdrag?!
AA stönade igen Du stöttar Umar! Du avbryter och stöttar Umar! Hon betraktade mig som allvisa mor som förklarar självklarheter för sin mindre vetande lilla pojk.
Både Umar och jag avvaktade medan AA pysslade diskret med bryggaren och till slut serverade Hör på mig, pojkar! Inget trams! Uno avbryter lite i sänder, Umar jobbar vidare och kartlägger.
Umar stönar och greppar bryskt en kardemummabulle Han får knulla runt! Och jag måste fortsätta låtsas bry mig om korkade regeringskorkar?! Ingen rättvisa!
AA stönade igen Det räcker! Det räcker nu! Uppdraget! Uppdraget är fokus, pojkar!
Inget trams! sa hon mildare och log.
Hon serverade lugnt och fokuserat mer fin whisky åt mig och ursäktande mer friskt vatten åt Umar som överdrivet förtvivlad suckade och pekade på mig med sitt uppdrags mycket välmanikyrerade pekfinger Varför får han allt kul?! Jag måste se ut så här! Så här måste jag se ut! Dag ut och dag in!
AA la tröstande len hand på hans massiva axel Du är bäst på din post! Hur tror du Uno hade sett ut och fört sig i din roll?
Umar befriade sig bryskt Jag jämför inte.
Glad kramade jag hans varma nacke Det är ingen tävling, Umar. Inte tävling. Nonchalant la jag till Fast du har ingen chans!
Umar som fattade att jag bråkade grimaserade överdrivet Jag hade gjort allt bättre!
AA var överdrivet bekymrad och kramade med lugnande smäckra händer våra kinder Pojkar! Pojkar!
Vi förstod. Det såg jag på Umars min. Det är så vi gör och AA tror allra värsta!
Efteråt delade vi fräschaste pizza från värsta pizzabagaren. Umar och jag alltså. AA drog efter att ha städat undan i min kocksgatankällare.
Umar sa lågt Jag har en i SDgänget som måste tas om hand.
Vad har det med mig att göra? sa jag som ingenting och bet i ny basilikadoftande ljummen pizzabit.
Umar lutade sig närmare och sa överdrivet noggrant Hon är din Fylgia! Hon styr gängets aktioner. Sluta tänka med kukskallen!
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Staffan Nilsson med Poeter.se id #46139 innehar upphovsrätten