I morse gick jag en promenad med min hund

Vi gick först förbi en park

sedan över ett torg med frisör, homeopat och en nedlagd köttbutik

Vi tog vägen mellan en mataffär och en thairestaurang

och sedan bakom ännu en mataffär

Resten av vägen slingrade genom bostadskvarter med radhus och villor

En hundägare går ut 365 morgnar om året

(jag dock 182,5 gånger i genomsnitt eftersom vi delar på ansvaret med min man)

Men icke desto mindre får man se och uppleva saker man onekligen skulle gå miste om, om man inte hade en kissnödig liten krabat som behöver rastas

Tidiga morgnar på sommaren är fåglarnas herravälde. Det är ett himla kraxande och flaxande, innan samhället vaknar till liv, och tar över gräsmattor, torg och farleder.

Dessa stunder känns som de tillhör endast fåglarna, hunden och mig.

Hade jag inte haft hund hade jag aldrig fått bevittna vissa naturfenomen. Vi har sett en gammal ölflaska i en myrstack, som låg så lämpligt till i solen att myrorna använde den som förvaringsplats för att hålla äggen varma.

En gång såg vi en överkörd huggorm på vägen med en lika överkörd groda i mitten. Ingen vidare plats för att vila på maten.

Varje hundägare försätts vid något tillfälle i en pinsam situation.

Tänker till exempel på gången då vår förra hund skällde sig blå i ansiktet på två turister som stod vid en lugn och stillsam vik och yogade i arla morgonstund. De hade brett ut armarna i solhälsningen; otursamt nog brukade vi också bre ut armarna när vi tog initiativ till lek.

Fåglarna ute på vattnet flydde i panik, och jag har själv yogat så pass mycket att jag vet att skällande hundar inte passar in i den stämningen.

Tycker du att livet är tråkigt? Skaffa hund!