du får inte sumpa det här
säger rösten mellan tinningarna
när jag står och väntar på dig i havsstaden

Selångersån sväljer höstvemodet
och historiska träindustrier

alla telefoner går förbi
mekaniskt med nyköpta bruna skor
kullerstenarna suckar högljutt

ser betongbron på håll
norra Sveriges aorta

järnvägsbommarna går upp som ögonlock
och kyrkans fem torn dansar nakna
vad säger tuppen högst upp

du får inte sumpa det här
gör som alla andra
lek telefon, lek telefon
metakognition

plockar upp mobilen ur väskan
talar till mig själv