Du drar i trådarna
Där dansar min själ, bland spindelväv
jag bryter mig loss, mitt inre slåss
under surrande gatubelysning
Mitt inre är skört, har jag hört
ord förklarar mitt väsen, för ej oväsen
nicka och le, var glad aldrig vred
låt tårarnas brunn sina
Jag är vilsen i moderna tider
det jag känner visar jag utanpå
så vad har jag för plats i en värld
där lögner regerar?
Säg si, inte så, var dig inte själv numera
min själ sitter fast, eggen är vass
ska jag reformera?
Mitt nya bättre jag, är en skugga av den jag var
Du frågar hur jag mår,
jag svarar bra, men mina ögon signalerar
jag drunknar
Hur lågt ska jag sjunka?
Mina lungor skriker i det tysta, ingen lyssnar
du berör mig med dina åtta ben, jag ser
en plats där jag hör hemma
Hos dig är jag trygg
du skapar mästerverk bakom min rygg
ditt liv är vackert och okomplicerat
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Skogsrået 2.0 med Poeter.se id #233366 innehar upphovsrätten