Jag sitter fängslad i ålderns höst,
utan åldrings-warden...
Hjärtat bultar ännu i mitt bröst,
men ålderdomen, den är hård, den

Inget förefaller enkelt, aldrig lätt
utan en dedicerad åldrings-warden,
som kunde ge mig tröst, tips och ett sätt
att fajta döden, att gå på den

Jag är fånge utan warden; ett åldrat kadaver,
på de flesta åren har jag satt sprätt,
undervägs hamnat i mången palaver,
och tiden rinner undan under min boett