Publicerad 2026-10-23 12:05 av Lovisa110




Blöta tändstickor

jag ger upp mig
för att bära dig upp
ett stramt band hissas ner
det spricker som läppar
snön faller
håret blir blött och tungt
fyller sandlådan till kanten
och jag planterar
för att när du ramlar
kunna gräva dig upp





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Lovisa110 med Poeter.se id #235373 innehar upphovsrätten