Publicerad 2026-11-09 13:40 av Taleptox

ur Rökmoln


Hemma hos Sofia är det mörkt

 

  • Ett porträtt av en ensamstående kvinna

 

Hon fruktar ljuset och har ofta

Sina lampor släckta i bostad hon bor i

Hon tittar aldrig på Tv och lyssnar ej på radio

Hon har numera slutat prata som hon gjorde som barn

För hon vet om att hon syns och hörs

Numera är tystnaden nästan hennes enda vän

Men hon har vår Herre Jesus Kristus som vän

Som hon fortfarande har i åminne

Hon tycker att kärleken är det största

Och hon älskar andra så som sina utflugna vuxna barn

Ty hon lever efter Herrens devis och tror på

Att man ska ”älska sin nästa som sig själv”

Fader till hennes barn är för henne okänd

Då hon fått hjälp av sjukvården med havande

När hon besökte fertilitetskliniken

Men hemma hos Sofia är det mörkt

När någon undrar varför hon inte vill synas

Brukar hon svara ”Titta på någon annan då”

Åren går och hon blir pensionär

Hennes barn har tagit avstånd från henne

Och besöker inte sin mamma längre

Och numera är hennes vän Jesus Kristus

Ännu viktigare för henne än någonsin

 

 

 

-Taleptox skrev

 Den 20261109

 

 

 

 





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Taleptox med Poeter.se id #224224 innehar upphovsrätten