Ensam promenad
inuti nattens magnolia
samlar ihop mina känslor
videungens skimmer
en stillhet så rofylld
att verklighetens kolibrier
så harmoniskt lugn
iakttar älvens glittrande rytm
varje andetag
ett viskande äventyr
månen och hennes norrsken
ett ögonblick av stjärnklar ametist
ismolnens heta blickar
du vackra av vit marmor
snön må vänta
medan drömmarnas doft av frusna rosenblad
gör mig sällskap
jag inte längre ensam promenerar
med lodjurets sorgsna tårar
jag stannar till vid stadens spegel av murgröna
möter din blick av grönaste jade
när kärleken älskar
vad är väl vackrare än det?