Du säger att du vill vara min vän.


Att jag är intressant

- för dig -


Men vad ger det mig?



Jag önskar att jag kunde säga detsamma.

Att jag vore nyfiken på dig.

Att du vore intressant.

- för mig -


Men det vore inte sant.



Ditt sätt att söka

ta efter

minnas

och spela upp


- stör mig -



Det är som om du sökte en mall

och fann den i mig

och lyssnar uppmärksamt

för att kunna efterlikna



Jag ger dig gärna visdomsord

Berättelser om vem jag blivit


Om jag bara kände på mig

att du skulle behandla min historia

- som historia -



Hittills har du lagt fram allt i nuet


\"Det är ju allt jag vet\"

- säger du -



Men det ger dig ingen rätt

att blotta den jag varit

det jag lagt bakom mig

det som bara är en liten del

- av mig -



Du behandlar mina ord

som vore de ord från ett orakel


Och handhar dem sedan

med tafatta händer


Utan att ha förstått

vad det är du fått

- av mig -



Mina ord vänds baklänges i din mun

blir viktiga, när de egentligen

bara är bisatser av den jag är

Du har bara fått små bitar än

- av mig -



För du är nyfiken

- inte jag -



Små saker som jag känt

att jag kan dela med mig av

Blir så stora och klumpiga

- i dina händer -



Hädanefter behåller jag mig

för mig själv

utom räckhåll för dina

tafatta händer

och din tafatta tunga

som upprepar bisatser

som vore de stora sanningar



Som om orden jag sade igår

blivit bevingade

och misstolkade

och viskade tills de blivit för tunna

att innehålla min mening



Och idag har fått ny mening

- av din mun -



Jag vill inte höra mina sanningar

från dina läppar

De har tappat sin klang

Du har inte förstått



Det är som att du bygger torn

av småstenar och sand

och tror du nått till himlavalvet

omringad av stjärnor


När du egentligen sitter

på en strand

och bygger ömtåliga

torn av sand


omgiven av det glittrande vattnet

och gnistrande snäckskal

krossade och polerade

- av tidens tand -