I rödblommig klänning du sveper in,
ser på mig lugnt och stilla
I vänster hand ett kors du bär,
i den högra en postilla

Du smeker min kind med en kylig bris,
och tröstar mig om natten
Lyckligt emottagande din andliga spis,
jag ratar mitt smutsiga vatten

Långsamt förstår jag vem du är,
du kvinna med mystisk lyster
Jag blundar och viskar…”Oh Sigrid...”

”...Du är min KÄRLEKS syster!”