Som du skrev om Dylan ville jag tro dig

att vi kunde bryta igenom ett glamorama av

ord och omaka uppsättningar av Absolute Music

för det var din gehörberörda röst och min fyllegitarr

(mumifierat godishalsband, Nirvanafrisyr och nopprig poncho)

och det skulle vara bells and whistles och Bryan Adams-rim men

det blev narrbjällror, SPARKA MIG-lapp på ryggen och dumstrut på;

läskig karusellmusik och orakade barnkalasclowner

gömma självmordsblonda håret och INXS-våta drömmarna

för det enda som störde oss där på sängen

D & M united; ett popkoncept, en livsdröm

den eftermiddagen hemma hos dig där du förvarade

alla dina gosedjur som en skyddsmur i hörnet mot väggen

överkastet var luddigt och varmt där du pratade i sömnen

och jag borrade in näsan här och där och en gång till

Dubbelduschskum och Date Pamela var dina dofter

på nytt, redan första gången, redan andra, redan tredje...

Mina boxershorts glipa och dina hjärtslag under lakanet,

huden, skrynkelunderkläderna i högen 

i fåtöljen intill, vid fönstret, urdragna telefonjacket

och vitheta IKEA-spotlights i bokhyllan lyste mig i nacken.

Jag ville dröna fram med Bob Marley-sväng i armarna

och bortrökt jamaicanskt tunggung i knäna nerför gatan,

nerför kullerstensrutmönstret en halvmeter över havet där vi drack gymnasiekaffe

och satt, satt, satt och väntade på att stället som var vårt skulle

svälja oss galningar.

För det var där och då, och det fanns så mycket värld;

så mycket värld,

ett universum av postnummer och personnummer 

att leta reda på.