och jag antar att jag krossade hans
hjärta

Mr Roberts, förlåt mig Mr
Roberts

det var sand och flip flops
och solnedgångar och paraplydrinkar och jag levde i en

film

ville leva i en film

Säg att du älskar mig,
sa jag

Säg det, säg det, säg det!

I love you

och som jag vred mig i
spermafläckade lakan
som jag vred mig av skratt och av

berusande känsla av frihet

och jag levde i en film, i bästa
hollywoodproduktion

Mr Roberts, förlåt mig Mr
Roberts

En dag stod han där, så amerikansk
i sina shorts och flip flops och pungråtteliknande
uppsyn

Han hade fått nog, det var slut, han orkade
inte mer
orkade inte mig
mer

You´re happygolucky
You´re just so happygolucky

hans svidande avsked, dramaturgi i
världsklass

och som jag vred mig i
havsblöta badlakan
som jag vred mig av skratt och av

berusande känsla av frihet

Och det stora gula sken på
solblekt hår och jag
dansade
i det blå med sjöjungfrur
och snäckor

Mr Roberts, förlåt mig Mr
Roberts

För det är ju så,
det är ju så med kosmos och energi och
oavsett om vi låtsas om att vi
kastar tärningar och pappersdrakar
eller inte

Det är ett nollsummespel, och allt kommer tillbaka,
som sommarlovsprogrammet
där Sveriges alla
fräkniga skrubbknäade snorungar lärde sig sjunga;

Ingenting försvinner, allt finns kvar

och så återvinn, återvinn eller bara
Vinn! Det kommer tillbaka, ingenting försvinner, förbannade visdomar i teletubbyland.

Happy go verkligen lucky yessiree,
men luttrade skådespelerskor
tvättar av sig sminket med
sprit och spott och i ögonen
förakt bara förakt,

och så tar de om igen, omtag, omstart

tills de inte vill bli regisserade
längre

och då flyttar de
till Desperado

och hänger över bardiskar, skryter över gamla
erövringar
och inbillar sig att de var större än de någonsin
var