En del männsikor undviker jag.
Jag vet vad dom gör med mig - om jag släpper dem intill.
En del männsikor slingrar sig in,
och jag vet vad dem gör med mig - men jag släpper in dem.

Det finns en del,
de som lockar
och jag tror att jag vill ha dem - men bara för en stund.
Det finns en del,
dem som förstår mig,
och jag känner tillit till dem - men bara för en stund.

Men jag fortsätter att upprepa mina tillitsfösök,
blir lika besviken varje gång..
Folk är inte vad dom verkar vara...

...och när det väl gäller,
så vet jag,
-innerst inne-
att det inte längre finns någon jag kan lite på...