Frida följer med in på Keylies rum där Frida sätter sig på sängen och Keylie vid sitt keyboard. Där börjar de prata lite om skolavslutningen.

Frida:
- Ska du göra något särskilt på skolavslutningen?

Keylie:
- Vet inte. säger hon och rycker på axlarna…Har inte tänkt på det faktiskt!? Ska du?

Frida:
- Ja, jag har tänkt på det och jag har redan kommit fram till vilken jag ska sjunga.

Keylie:
- Vilken ska du sjunga då?

Frida:
- ”Älska mig!” …Du vet den som ”Ainbusk” brukar sjunga. Du vet den låten som man får rysningar av när man hör den, och alla gråter.

Keylie:
- Jasså, den! Jamen då vet jag vilken du menar och…?

Frida:
- Ja, asså…jag hade tänkt fråga dig…skulle du kunna tänka dig att spela den…till mig alltså?

Keylie:
- Självklart! Säg bara i vilken tonart du vill ha den i.

Frida:
- I C-dur, du kan den va? För säkerhetsskull har jag tagit med mig låten, så kan vi lyssna in oss på den. Du kan ju spela av den på ett band, så kan jag ta med mig cd:n hem igen och träna.

I nästa stund ser Keylie lite bekymrad ut och det är allvarligare än vanligt. Hon bestämmer sig för att berätta hemligheten för Frida.

Keylie:
- Jo, det var en annan sak också, som jag vill berätta för dig…hon tar en liten paus i meningen innan hon fortsätter att berätta.

Frida blir förvånad och hon märker på Key att hon inte riktigt vet hur hon ska säga det här och förklara på bästa sätt. Frida tror att det har något att göra med Kasper.

Frida:
- Vaddå? Är det något med Kasper?

Keylie:
- Nejdå, det har inget att göra med Kasper…jag lovar…det är bara det att… Jag undrar om du, vill sjunga en annan låt…en låt som jag har skrivit…till Denise!? Vill du?

Frida blir förvånad igen.
- Vaddå, Denise? Vad är det med henne? Vad har hon med din låt att göra? Vad exakt menar du?