En sång om livet, en dans
Eller ja, kanske en sång om att våga ge livet en chans
Om att släppa taget om allt det man drar på
Om att våga ge av sig själv och att våga få
Om att våga vara löjlig, ett barn, lite dum
Och att inför ett vitt papper inte bli alldeles stum
Våga skriva så det ryker
Skriva om det igen
Skriva så det skriker!
Våga vara lite egen, våga vara med varandra
Våga vara som andra
Våga tycka om sig själv
Våga säga ifrån
Våga tro på det man gömmer
Den lilla människan där
Våga hitta det man glömmer
Eller låtsats inte är här
Säga livet är en sång sång sång
Jag tror jag hänger med på en gång
Sjunga om att man är liten
Men ändå väldigt stor
Sjunga att man tror
På kärleken och världen
På alla människor
På att få göra misstag
Det är en mänsklig lag
Att få göra det igen
Sluta skjuta upp det till sen
Skriva löjliga ord
Skriva möjliga ord
Skriva ord utan mening
Vilken kreativ rening!
Skriva fast man inte orkar
Skriva tills man storknar
Ta en liten paus
Men fortsätta igen
Säga känn känn känn
Nu börjar hon dö
Kritikern i skallen
Snart går hon ut genom huvudhallen
Vinka hejdå
Säga hej kom aldrig igen med din tråkiga min
Jag klarar mig utan dig, jag är fantastiskt jättefin
Nå, kom någon gång i bland och kritisera genom fönstret
Men kom inte för nära, jag känner igen det där mönstret
Jag försöker och du hackar
Jag försöker och du lackar
Skriker att jag är värdelös
En misslyckad, oduglig, önskar-jag-kunde-skriva-tös

Men kom inte idag
För nu tar jag nya prestationslösa tag
Det här är kravlöshetens sång
Om att låta tider ha sin gång
Och ta till dåliga nödrim är helt och fullt tillåtet
Det här är om mig, en fantastisk jävla dans
Eller i alla fall om att låta mig få en chans
Att låta mig få en chans.