Narrens bakstycke
Ur de små känselspröten
synliggjordes besynnerliga
bilder
Egendomlig mask
Märkvärdig huvudbonad
Stav med band
och bjällra
Stora svartvita rutor
klädde hela bakstycket
Löjeväckande för de stora
såväl för små
Applåder och beundran
Det paroderas
skrockas
och förtäljs skrönor
Scenbyten inför varje
lördagsuppträdande
Snabba gester
tvära kast
Satinen skiftar
mellan strävt vitt
och hotfullt svart
Den magiska kitteln
förvandlar ångor
till vätskor
Trollar med roller
Ingen känner
styckets fram eller bak
Masken faller
Mimspel
i främmande ansikte
Kastar staven mot publiken
Banden trasas
färgas röd
Ur bjällran rinner
osynliga
saltstänkta vätskor
Åskådare tystnar
Häpnar
över bakstyckets
framsida
Hopknölad i en illusion
ligger det svartvita
skynket och skrynklar
framför
leksaksbarnen
De blev
inga blunddockor
men ärvde de
ljusblå ögonen
Epilog
Familjens privata Hovnarr
bar ingen narrmössa
med åsneöron
Ägde inget halskrås
eller brokig kappa
Iklädde sig dock
om Lördagsaftonen
den Svartvita kostymen
Drack Vodka som en vitryss
slog hustrun
bad barnen om förlåtelse
och tog sig en jävel till
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Lillemor med Poeter.se id #13089 innehar upphovsrätten