Publicerad 2007-04-02 13:51 av Elália




Och vem sa att saknad är vackert?

Så sant som jag strövar fram på Vintergatan
gör änglar i konstgjord snö som jag sedan blåser liv i
för att de ska vaka över dig

Så sant som jag går omkring och älskar
med ett hjärta utav is
grubblar över frågor om livet utan egen existens
ler utan befintliga läppar att glittra med
skriver ord utan rättigheter att få publiceras

Så vill jag nu berätta för dina döva öron
innan jag upptäcker att med de avklippta venerna
förstummades även rösten

att saknaden efter dig
förintar mig.





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Elália med Poeter.se id #13848 innehar upphovsrätten