Publicerad 2007-04-28 10:24 av lodjuret/seglare




DB3 194 Under, barn






Inom sig plirar underbarnet mot en tänkt sol
mot den tillströmmande värmen
mot en möjlig glädje
vilken förefaller att tillta i styrka

I ultrarapid
svävar barnet
genom en drömd rymd
svävar oerhörd sakta
som om tiden
närapå upphört existera

En sekund i taget
tickar in i evigheten
dröjande blickar barnet medbeslöjade ögon
mot en tänkt sol

Mot den tilltagande värmen
som strålar ut från
en klingande stämma
en sång klyver stillheten
likt en isbrytare brutit is
i tystnaden

Nu lyssnar barnet
till en röst som först klingar
i rymden
sedan vyssjar och viskar
de mest ömma ord
som tänkas kan
som kännas kan





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren lodjuret/seglare med Poeter.se id #4809 innehar upphovsrätten