Helt förlamad,
Anlände chocken,
I min blöta bröstkorg

Ringde den förbaskade telefonen
Jag vägrade ge mig av
- Du måste svara
Det fick inte vara sant

- Du lever
Vart är min lykta?

Efter Så många samtal,
Så många försök
Finner jag ingen tröst
Som talar mig önskningen
att du lever

stampar korsningen

Jag stegrar mot den sönderkrossade fönsterruta
För blicken mot
den kolsvarta molnen
Som täcker himlens
Grunda färger..

Skriker ditt namn
Som omfamnar mina grusiga tårar

Hör endast den skymmande
himlen viska
- Något stämmer inte.

Jag hör
hur fåglarna ropar
varandra
Att det är dags att
Lämna denna värld.

Min värld omskakades
Och jag försörjde dig bland mina handflator
Som ej lyckades
Hinka hela kranen

Vinden tog liv

Jag krymper
Till en storlek mindre

Din själ gav du,
Garanterat i bästa hand
Där ingen kan få dig vika.


Våra tider
Droppar in
Och blod droppar ut

Av endast din saknad

Du Insjuknade i din rödblodiga sjukdom
Där ingen hann tiden fatt

Sanningen
sjönk mig
på stolstaven

Låt mig prata med dig,
För en sista gång
Få mig säga för en sista gång
Jag älskar dig




Glöm ej , det är dina fotspår jag har valt.