Publicerad 2007-06-09 21:00 av Islandir

...och när jag satte på datorn så skrev jag av mig min sorg.
Må frid leva i ditt hjärta, Nils, i dödens rike...


20:57 - Vilket inte har något med dikten att göra, det var bara klockslaget då jag satte på min dato


Och vinden smekte mina våta kinder varje natt, om och om igen
Tårarna blev till sömnlösa nätter och nätterna blev smärtan jag skapade under mitt täcke

Vinden slutade blåsa
Tårarna torkade, men smärtan hade redan satt sina mörka sår i mitt inre, som en uppriven tältduk i storm, fladdrandes och växande

Jag lät vinden blåsa när jag föll
Lät fallet bli som ett svanhopp ut över ett mörkt hav
Havet var min smärta, smärtan som ännu plågar mig, i dödens rike




Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Islandir med Poeter.se id #9877 innehar upphovsrätten