Det är regn och blåst
och överlevnadstaktik
när skuggan skymtar
i din återhållsamhet
och dina tevevarma ord
lägger sig som damm
över mitt ansikte

Tittar ut genom fönstret
som om jag har glömt något
nära gränsen grå
samtidigt som jag tänker på
Capotes ord om att det
gråtits mer över besvarade böner
än obesvarade