Öppet brev till en klentrogen
Som även i de bästa familjer, har jag haft en farfar, han gick bort för en massa år sedan och jag har skrivit om honom här förut. Nu gör jag det igen. Han var en spännande personlighet, till yrket brevbärare och på fritiden sysslade han en del i yngre dagar med att sjunga opera på några mindre scener i Italien, konstruerade små och stora korsord för mindre tidskrifter samt hittade på vitsliknande historier till gubbar, ungefär som på tuborgs ölburkar...
han var en kort och klurig gubbe som jag inte träffade värst många gånger i mitt liv. Jag tänker ta reda på mera om hans liv och kanske lägga ut det senare. Förutom farfar så finns det många konstnärer i släkten, både sådana som \'kommit ut\' med sina alster och de som bara varit amatörer. En av mina morbröder gjorde näverarbeten och en annan var arbetarförfattare. Det är int alla förunnat att gå på fina skolor, men de är inte sämre människor för det. Dessutom äter de, går på toaletten och tvättar sig precis som alla andra människor. Men fisförnäma snobbar, det har få personer i min släkt varit och det är jag mäkta stolt över. Farfar? Han gick bort mitt i livet efter att ha varit i mataffären för att handla något till middag, mitt i trappsteget utanför lägenheten, mitt på söder i Stockholm, på den gamla goda tiden.
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren lodjuret/seglare med Poeter.se id #4809 innehar upphovsrätten