Du saltar min tunga med
sommarströssel
och jag lindar in mina händer
i evighetens hår
vi älskar mellan tidens gömda väggar
och det är dags för oss
att följa viddernas djupa
röster
vars ekon bara kan skönjas av sunnanvindens
öra


och du är evigt den som vaktar porten
till mitt sökande hjärtas kammare