Du föddes i rummet
Där du skrek ut din avsky
Där du väntade dig mirakel
Natt efter natt


Som en evig narr
I ett brokigt hov
Växte du upp


I staden där transvestiterna
Hoppade från bron
I sina bästa kläder


På internatet där du föll genom lakanen
Drog repet genom gallren
Och försvann


Något följde dig som en skugga
Något kysste din mun
Med en kall likgiltig tunga
Utan ord


På nöjesfälten sjöng du dina shanties
Och vaknade upp i en kritvit famn
Med en ökänd vålnad
Ritad under ditt räddade skinn