Publicerad 2005-04-14 00:18 av vissla




söndag spruckna söndag

söndag
ingen kunde väl tro
att du skulle gå igenom då

det kom regn också
och mina nagelband brast
precis när du gick på den sista isen

nedsuttna familjer som smygflydde sin söndag
märkte dig inte ens
där de satt och svalde kaffe och kex

du passerade tyst
och dina kläder blev som hela du
kamouflerad som en naken

den sista biten gick någon före
och sade vänster, höger, runt
som det alltid varit
så du skulle komma rätt
utan att välja

men ingen trodde att det skulle ske på en söndag
ingen annan dag heller
du gick tror jag
men ingen visste vart

du sade att min dörr skulle vara öppen
och stängd

jag knöt mina händer
stängde mina nävar
öppnade

jag ville också dricka kaffe och kex
svälja bort alltihop

men hela min söndag
blev en skändning

det var bara för mig
du gjorde det synligt





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren vissla med Poeter.se id #2704 innehar upphovsrätten