dagen är komik
natten blir tragik
du lever ett drama

du är skådespelare
ditt liv är teater

hur känns det att inte känna
att bara låtsas känna

du klär i din roll
handen i handsken

men du är inte du
och jag är inte jag

våra liv är teater
vi äntrar våra scener
varje morgon
med strålkastare
och publik

dock så kommer kvällen
och massorna blir klungor
klungorna blir tomma
och du står kvar

natten gör dig naken
ensam med dig själv

ingen ser dig
ingen applåderar

hur känns det nu
att vara du?