Jag möttes av en blick jag aldrig glömmer ,en blick så blå som havet

Så djup som själva oändlighetens källa

Jag möttes av ett leende som fick mig varm som solens strålar

Jag kände hur lågan i mitt inre tändes åter ,den vilande lågan

,den längtande lågan ,som aldrig har falnat för dig

Du gjorde mig vacker i mina ögon ,du gjorde mig stark för mig själv

Så var du en ros för mig då är du en pärla idag

Som jag aldrig kan sluta att se