Det brast något inom mig
*
Någonting brast, inom mig,
ikväll.
Det gick av, som ett gummiband
man tänjer ut, allt för hårt, tills det
small till,
och skadade mig.
Någonting gick sönder,
innan idag.
Det såret, kan aldrig någonsin, läka,
klistras ihop, eller tråcklas samman.
Jag önskade,
att aldrig behöva veta.
Någonting krossades,
den minuten,
smulades sönder, i små, pytttepartiklar.
Kommer aldrig fungera, på samma sätt,
jag ville, kärlek, men
saltet, svider i mina ådror.
Någonting dog, i mig
i sanningsminuten.
Min självbild, smutsades, dräglades ner
igen, av din beskrivning, av mig själv.
Kommer aldrig, orka
vänder bort, ifrån dig.
Någonting försvann, för mig
idag.
För min inre syn, såg jag inget mera.
Kompakt förakt, mot min egen person,
kommer aldrig, vilja,
komma dig nära, igen.
Någonting gick, ifrån mig
den stunden.
För mitt hjärta bankade med ditt förut.
Tills du slet ut, hjärtat fortfarande bultandes.
Gemensamhetshjärtslagen,
slutade slå helt.
Någonting försvann för mig
i dagsdatum.
Innan, var jag så oskyddat, blåögdt, ovetandes.
För mitt sinne, önskade bara kärlek. Tills du sa,
med orden, ja, hela ditt väsen,
andades i tystnaden också.
Någonting våldtogs, i mig
i de andetagen.
Du spottar syra, i mitt inre, och fräter sönder.
Jag kan inte, ta bort dig mera, du fortsätter,
penetrera min hjärna,
vidare, mot min vilja.
*
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Viktoria Olausson med Poeter.se id #14008 innehar upphovsrätten