Publicerad 2008-03-09 21:36 av 3_miles_high
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren 3_miles_high med Poeter.se id #8942 innehar upphovsrätten
Vissa dikter skriver sig själva. Den här är dock den första på länge.
Vitt rum, Vita lakan
Mitt hjärta ligger tyst och stilla
Det som en gång bultat så hårt i rädsla, hopp och passion
Det ser ensamt ut där det ligger
Naket på det vita golvet
Ej längre omgivet av mitt adrenalinrusande blod
Någonstans långt borta hörs en sorgsen violin
Och jag undrar om det inte är mitt hjärta som gråter
*
Jag ligger tyst och stilla
Jag som en gång sprudlat av glädje för livet
Jag är ensam igen
Under vita lakan
Ej längre omgiven av dina trygga armar
Någonstans långt borta hörs mitt hjärtas slag på nytt
Och jag märker först nu... att jag ännu lever
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren 3_miles_high med Poeter.se id #8942 innehar upphovsrätten