Publicerad 2008-05-09 08:18 av Nebula




Jag är blott ett korn vid tidens strand

Över ängarna flödar oskuldshetens vita ljus
Vindar leker viskandes i skenets brus
Blad bär gryninsdagg av kallt månsken
Blodet strömmar varmt i livets ven
En ocean av is där frosten leker hav
Täcker sina fotspår med isdroppar vid din grav
Jag lämnar livet med dag som blir natt
Jag är tystnad och jag är skratt
Jag är havet som mynnar ut från strand
Jag är snön som täcker land
Jag är din oändliga livslust
Jag är blott ett korn i vid tidens strand
Jag ber dig att när du ser mig
Räds mig inte
Kom
Ta min hand





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Nebula med Poeter.se id #8350 innehar upphovsrätten