du bara skrattade - (önskedrömmar blir till skräp)
Sprudlande av lycka tog jag ett språng
Och sa vad jag trodde du ville höra:
"Jag sitter på balkongen, älskling
och bygger luftslott till oss
som du och jag kan flytta in i (snart!)
om du vill, förstås"
Men du bara skrattade
för du tvivlade på mina drömmar.
Du sa:"Fan vad lat du är"
(Ser du hur tårarna strömmar?)
Men jag skrattade också
för att inte verka dum.
Jag berättade om sagotankar
om glittriga sommarskor
och leende hjärtan som bankar
och muffins hos far och mor.
Men du skrattade än en gång,
krossade mina leenden mot betongen.
Och när jag försiktigt börja nynna på en sång
Sa du: "Ge dig, sluta sjunga den där sången!"
Du sa att jag skulle skärpa mig,
och jag gjorde som du bad.
Jag hann inte ens ta farväl av lyckan,
ta farväl för att aldrig mer bli glad.
Jag ler inte längre, älskling
(Är det så du vill ha mig?)
Jag klarar mig själv, älskling
(Är det så du vill se mig?)
Jag har slutat att drömma, älskling
(för skrattar du en gång till dör jag)
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren tjort med Poeter.se id #8565 innehar upphovsrätten