vi tar motorvägen till himmelen
för du har alltid haft en rosa ferarri i bakfickan och
den skulle tankas av kärlek och sånt som
ingen har uppfunnit ännu
det finns inga lekande barn i närheten inga
levande tårar på asfalten ingenting alls

det blåser men vi känner bara vinden slå
kullerbyttor över våra kroppar som sedan
möts i regnet
kanske drogs vi från varandra för att
ingenting blir bra om man inte
kämpar för det kanske själen inte hunnit
säga adjö ännu

du tar tag i ratten
sliter ner alla farthinder för att sedan
plantera solrosfrön i alla vissna hjärtan
vi kör vidare

och försvinner i rondellen